Kreatin och ME/CFS: Vad säger forskningen?
Kreatin är ett av världens mest välstuderade kosttillskott inom idrott och träning. Men på senare tid har intresset för kreatin breddats – särskilt i samband med sjukdomar som påverkar kroppens energimetabolism. En av dessa är ME/CFS (Myalgisk Encefalomyelit/Kroniskt Trötthetssyndrom), en neurologisk och ofta allvarligt funktionsnedsättande sjukdom som saknar bot och där behandlingsmöjligheterna är begränsade.
I denna artikel går vi igenom vad forskningen säger om kreatin som ett potentiellt stöd vid ME/CFS – och vilka försiktigheter som bör tas innan man överväger det som tillskott.
ME/CFS – en komplex och ofta missförstådd sjukdom
ME/CFS kännetecknas av en rad symtom, bland annat:
- Extrem fysisk och mental utmattning
- Post-exertional malaise (försämring efter ansträngning)
- Smärta, sömnproblem och kognitiva svårigheter
- Muskelvärk och huvudvärk
- I vissa fall svullna lymfkörtlar
Det är viktigt att förstå att symtomen varierar mycket i både typ och intensitet. Vissa patienter är lätt drabbade och kan arbeta deltid, medan andra är helt sängbundna. Många upplever dessutom en lång och frustrerande väg till diagnos, med feldiagnosticering, ifrågasättanden och bristande förståelse från vården.
ME/CFS påverkar framför allt kroppens energisystem och mitokondriefunktion, vilket har lett till ett ökat intresse för ämnen som kan stödja cellernas energiproduktion – däribland kreatin.
Varför studeras kreatin vid ME/CFS?
Kreatin är ett ämne som förekommer naturligt i muskler och hjärna. Dess primära funktion är att återbilda ATP (adenosintrifosfat), som är cellernas viktigaste energikälla. Hos personer med ME/CFS har man sett tecken på störningar i mitokondriefunktionen och låg nivå av muskelkreatin, vilket gör det relevant att undersöka kreatinets potentiella roll.
Möjliga mekanismer där kreatin kan vara stödjande:
- Hjärnenergi: Kreatin finns i hjärnan och kan stödja kognitiv uthållighet och minska mental trötthet.
- Muskelfunktion: Studier har indikerat lägre nivåer av muskelkreatin hos ME/CFS-patienter.
- ATP-återbildning: Kreatin kan bidra till snabbare återbildning av ATP – något som är avgörande när energimetabolismen är nedsatt.
Vad visar forskningen hittills?
En pilotstudie från 2024 publicerad i Nutrients undersökte effekten av kreatinmonohydrat vid ME/CFS. Under sex veckor fick 14 deltagare 16 gram kreatin dagligen. Studien visade:
- Ökade kreatinnivåer i hjärnan
- Förbättrad reaktionstid och upplevd energi
- Ökad handstyrka
Resultaten är preliminära, men intressanta. Dock saknades en kontrollgrupp, och antalet deltagare var litet. Det är därför för tidigt att dra några säkra slutsatser. Andra studier har använt kreatin etylester eller kreatin kombinerat med glukos, och rapporterat förbättringar i bland annat muskelstyrka och kognitiv funktion.
Det är viktigt att förstå att dessa studier inte bevisar att kreatin “behandlar” ME/CFS. I bästa fall kan det utgöra ett stödjande inslag i en bredare symtomhanteringsstrategi – och endast för vissa individer.
Dosering och försiktighetsåtgärder
Om man vill prova kreatin som tillskott vid ME/CFS bör man vara extra försiktig:
- Startdos: 3–5 gram kreatinmonohydrat per dag är vanligast.
- Vid känslighet kan man börja med en lägre dos och trappa upp gradvis.
- Drick rikligt med vatten.
- Rådgör alltid med läkare, särskilt vid nedsatt njurfunktion.
Välj helst ett rent kreatintillskott utan onödiga tillsatser – gärna testat för tungmetaller.
Viktiga reflektioner – och koppling till postcovid
Flera forskare och patientföreträdare har lyft frågan om huruvida postcovid i vissa fall kan vara feldiagnosticerad ME/CFS. Symtombilden överlappar starkt, och frustrationen är stor bland ME-patienter över att diagnosen ME fortsatt ifrågasätts – trots att liknande symtom nu erkänns under postcovid-paraplyet. Detta visar ytterligare behovet av mer forskning och bättre förståelse inom vården.
Rekommenderad läsning
Vill du fördjupa din förståelse för livet med ME/CFS? Läs gärna boken Osynligt sjuk av Karin Alvtegen och Karin Thunberg. Den ger en stark och personlig inblick i en sjukdom som ofta förblir osynlig – trots att den påverkar hela livet.
Sammanfattning
Kreatin är inte en behandling för ME/CFS, men preliminär forskning antyder att det kan ha en viss positiv effekt för en del personer – främst genom att stödja energimetabolismen och minska fysisk/kognitiv trötthet. Det är dock inget mirakelmedel, och bör användas med försiktighet och i samråd med vården.
Källor
- Godlewska, B. R., et al. (2024). Six-Week Supplementation with Creatine in Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS): A Magnetic Resonance Spectroscopy Feasibility Study at 3 Tesla. Nutrients, 16(19), 3308. https://doi.org/10.3390/nu16193308
- Tarnopolsky, M.A. Creatine as a therapeutic strategy for myopathies. Amino Acids 40, 1397–1407 (2011). https://doi.org/10.1007/s00726-011-0876-4
- Vermeulen, R.C., Kurk, R.M., Visser, F.C. et al. Patients with chronic fatigue syndrome performed worse than controls in a controlled repeated exercise study despite a normal oxidative phosphorylation capacity. J Transl Med 8, 93 (2010). https://doi.org/10.1186/1479-5876-8-93
- Health Rising. (2024). Creatine - An Alternative Mitochondrial Energy Source for ME/CFS. https://www.healthrising.org/blog/2024/10/27/mitochondrial-energy-source-chronic-fatigue-syndrome-fibromyalgia-long-covid/
Sweden
Finland
Norway